Nödvändighetens arkitektur - utvalda projekt

Virserums Konsthalls internationella uppropet om Nödvändighetens arkitektur har resulterat i fler än 140 bidrag från alla fyra kontinenter. Kvaliteten på projekt som lämnats in har varit mycket hög, och en hel del tanke och arbete har gått in i både själva projekten och de presentationer vi har fått.

Nyrens om Nödvändighetens arkitektur

Virserums Konsthall har i samband med det internationella arkitektupprop Nödvändighetens arkitektur bjudit in fyra av de största arkitekt- och konstruktionsbyråer i Sverige till att bidra med features till TRÄ 2010 och portalutställingen Om vi vill. Lukas Thiel är arkitekt på Nyrens i Stockholm, en av de fyra byråer som ställer up.

Stefan Behnisch: Vi står inför en ny tid

Stefan Behnisch är ett ledande namn inom hållbar arkitektur. Han mottagit många internationella priser, bland annat Global Award For Sustainable Architecture 2007. Behnisch Architects deltar i TRÄ 2010.

Olof Thedin om Nödvändighetens arkitektur

Olof Thedin, (Arkitektbolaget) är verksam i Småland och arbetar mycket med trä. Han har bland annat varit med och rita kvarteret Limnologen i Växjö, som har fått utmärkelse från Nationella Träbyggnadstrategien och Sveriges Träbyggnadskansli. Virserums Konsthall har ställt honom några frågor om Nödvändighetens arkitektur.

Fredrik von Platen om Nödvändighetens arkitektur

Fredrik har varit generaldirektör i Boverket och sitter i styrgruppen för TRÄ 2010. Här ger han Virserums Konsthall sina reflektioner kring Nödvändighetens arkitektur.

Radiointervju, Nödvändighetens arkitektur

Intervju med Henrik Teleman, Claes Caldenby och Karin Bradley om Nödvändighetens arkitektur i programmet Nya Vågen på Sveriges Radio P1.

Klicka här för att höra hela intervjun

För en nödvändighetens arkitektur!

Arkitektur svarar mot människans mest elementära behov. Den är skydd mot naturens krafter, men samtidigt också lust och lek. Arkitektur bildar gräns mellan natur och kultur, den är människans fotfäste i världen. Arkitekturen är en berättelse om människors liv och samhällens utveckling, om ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden.

I globaliseringens mediestyrda samhälle blir arkitekturen mer än någonsin konkurrensmedel och lokaliseringsfaktor. Den blir till ikoner vars syfte är att väcka sensation. Dålig stadsplanering och spekulation leder till ökade sociala klyftor, långa transporter och resursslöseri. Mänsklighetens byggande och boende är en av de främsta källorna till miljöförstöring och klimatpåverkan. Problemen är globala, liksom den finanskris som störtat världen i recession.

Arkitekturen står idag inför utmaningar lika stora som dem modernismen ställdes inför i början av 1900-talet. Den tänkande människan ser nödvändigheten att ta utmaningarna på allvar. Globaliseringen öppnar för nya lösningar, liksom en nödvändighetens arkitektur skapar nya möjligheter.

Nödvändighetens arkitektur är:

Ansvarsfull
Nödvändighetens arkitektur kräver insikter och yrkeskunnande. Den utgår från behoven, de nära och de avlägsna. Den tänker i arkitekturens många dimensioner och konsekvenser, även de som inte är omedelbart givna. I begränsningarna finns arkitekturens möjligheter.

Omsorgsfull
Nödvändighetens arkitektur är väl planerad och omsorgsfullt utförd. Den utvärderas noggrant. Planeringen tar tillvara erfarenheter, svarar mot människors behov, förankrar det byggda i dess omgivning och funktionen i det byggda. Omsorgen om detaljer och i materialval ger närhet åt brukarna och ger tid till delaktighet för de inblandade. Utvärderingen ger kunskap inför byggnadens fortsatta liv och inför framtida projekt. Eftertanke säkrar en långsiktig ekonomi.

Hållbar
Nödvändighetens arkitektur undviker kortsiktig teknik och kortsiktiga lösningar. Den strävar efter korta transporter, bygger på kretsloppstänkande och nyttjar förnyelsebara resurser. Nödvändighetens arkitektur innebär en långsiktig och förnyelsebar arkitektur, material återanvänds bäst där de redan finns i byggnaden. Arkitekturen måste hushålla med material, energi och människor.

Rättvis
Nödvändighetens arkitektur söker motverka sociala och globala klyftor. Den förhindrar segregation och slum genom att stimulera till delaktighet och utveckling i förorter och favelas. Den försvarar arkitekturen som allemansrätt och arkitekturupplevelsen som fri nyttighet. Samhället ska ge plats för alla människors vardag och fest.

Öppen
Nödvändighetens arkitektur inbjuder till förändringar och dialog. Den är öppen för en mångfald av kulturella traditioner och berättelser och är det demokratiska samhällets fysiska uttryck. En byggnad eller stad är inte något man slutför, det är något man sätter igång. Den arkitektur som är öppen för förändring och deltagande blir älskad och får ett långt liv.