Nödvändighetens arkitektur

Nödvändighetens arkitektur - utvalda projekt

2010-04-22T20:05:00.048+02:00

Virserums Konsthalls internationella uppropet om Nödvändighetens arkitektur har resulterat i fler än 140 bidrag från alla fyra kontinenter. Kvaliteten på projekt som lämnats in har varit mycket hög, och en hel del tanke och arbete har gått in i både själva projekten och de presentationer vi har fått.

Efter en lång och mödosam process, har vi valt 42 projekt som vi känner bäst speglar Nödvändighetens arkitektur. De utvalda projekten kommer att ingå i TRÄ 2010, Virserums Konstshalls nästa stora utställning på trä, trä arkitektur och hållbar utveckling.

En internationell arkitektjury kommer att dela ut tre hedersomnämnanden som bekantgörs i augusti 2010.   

Vi vill tacka alla byråer som har bidragit till Nödvändighetens arkitektur för deras hårda arbete och inspirerande projekt.

  Följande byråer har valts ut för TRÄ 2010:

1st Floor Architecture

aart a/s

ALA Architects

Anne Holtrop

Claudio Baladron Z. & Diego Grass P.

Behnisch Architekten

Berlage Institute

Boba Stanic

Casey Brown Architecture

DUS Architects

Efem arkitektkontor

FARO Architecten

FoRo ARQuitectos

Kaden Klingbeil Architekten

Kjellgren Kaminsky Architecture

KLARchitects

Knafo Klimor Architects

Mikou Design Studio

Murman Arkitekter

Najmias Office for Architecture

NEXT Architects

P.K. Das & Associates

PHOOEY Architects

RB Arkitektur & oxygen architects

Rietveld Landscape

Rosenbergs Arkitekter

Rural Design

RVTR

ScanParks

Sena Architects

Skene Catling de la Peña

STEALTH.unlimited and Marjetica Potrc

Steven Holl Architects

Strindberg Arkitekter

Studio Tamassociati

SUPERLAB

University of Manitoba

Urban Nouveau*

Nyrens om Nödvändighetens arkitektur

2010-04-22T16:01:00.011+02:00

Virserums Konsthall har i samband med det internationella arkitektupprop Nödvändighetens arkitektur bjudit in fyra av de största arkitekt- och konstruktionsbyråer i Sverige till att bidra med features till TRÄ 2010 och portalutställingen Om vi vill. Lukas Thiel är arkitekt på Nyrens i Stockholm, en av de fyra byråer som ställer up.

Vad tycker ni om uppropet Nödvändighetens arkitektur?

Det är angeläget med en diskussion om vår framtid som leder fram till goda exempel och underlättar omställningen till ett uthålligt samhälle. Det är viktigt att ställa sig frågorna – vad är nödvändigt?, – vilka sociala behov finns? och – hur kan framtiden se ut?

På vilket sätt vill Nyréns bidra till NödArk?

Nyréns Arkitektkontor vill tillsammans med Kairos Future fylla fyra kvadratmeter med mening. Vägen dit ger oss möjlighet fortsätta vår resa mot framtiden där vi inte nöjer oss med att sitta vid årorna utan också navigerar och håller i rodret.

Vi vill göra vår interna dialog till ett samtal med alla som är intresserade.

Har arkitekter ett stort ansvar när det gäller hållbar utveckling?

Ja, arkitektens roll i processen ger stora möjligheter att påverka utvecklingen.

Arkitekten axlar ofta rollen som de mjuka värdenas riddare och har därför anledning att förklara sambandet mellan arkitektonisk kvalitet och lönsamma projekt. Detsamma kan sägas om hållbara lösningar där arkitekten kan fungera som katalysator i en större process med många involverade aktörer.

Innebär NödArk att man måste kompromissa på form och design?

Nej. Genom historien har vår världsbild format konsten och arkitekturen och omvänt. Vi ser inget undantag i gestaltningen av ett uthålligt samhälle. Sannolikt blir utmaningen att förstå de kulturella skillnaderna mellan den rådande världsordningen med ”Väst” i centrum, som har dominerat vårt samhälle, och den nya ordningen med ett dominerande ”Öst” en betydande faktor. Vi måste dessutom förbereda oss på en snabbare förändringstakt med arkitektur som är flexibel utan att ge avkall på det specifika.

Hur ser framtiden ut för arkitekturen?

Det mänskliga ”redet” är inte resultatet av en instinkt, som fågelboet eller myrstacken. Den byggda miljön manifesterar istället en analys av våra praktiska och idémässiga förutsättningar. Vi står inför stora förändringar men de mänskliga grundvillkoren och särarten kvarstår.

Arkitekturens omedelbara framtid kommer sannolikt att präglas av pris och tillgång på resurser såsom energi, arbetskraft, byggmaterial och transporter samt inflyttning till storstäder. Längre fram, när världen har lämnat sitt beroende av sinande fossila bränslen bakom sig, kan redan aktuella frågor som rent vatten och mat åt alla bli än mer utmanande.

Stefan Behnisch: Vi står inför en ny tid

2010-01-20T09:55:00.009+01:00

Stefan Behnisch är ett ledande namn inom hållbar arkitektur. Han mottagit många internationella priser, bland annat Global Award For Sustainable Architecture 2007. Behnisch Architects deltar i TRÄ 2010.

Vad tycker du om uppropet om Nödvändighetens arkitektur?

Hos Behnisch tycker vi att arkitektur har ett ansvar gentemot samhället och dess behov. Sedan början på nittiotalet har Behnisch Architects varit engagerat i att skapa en byggd miljö som är funktionell och hållbar på lång sikt. Vi har alltid försökt att uppnå en innovativ och mera ansvarsfull arkitektur, som inte bara svarar på människors behov men också de krav som ställs av en hållbar utveckling.

Innebär Nödvändighetens arkitektur att man måste kompromissa på stil och form?

Svaret på den fråga är inte för tillfället. Sett i ett historisk perspektiv, varje gång en ny aspekt till arkitektur har uppstått har det krävt, i början, kompromisser vad angår form och arkitektonisk utformning. Men när vi väl har bemästrat ämnet blir det en del av många discipliner inom arkitektur. Eiffeltornet är ett bra exempel på detta. När det blev konstruerat ansåg man det som en stor prestation att bygga högt, och detta blev formellt en framträdande aspekt av arkitektur. Jag skulle vilja påstå att i början av åttiotalet, byggnader som till exemepel Hong Kong Shanghai Bank markerade slutet på denna typ av strukturella område. Idag har vi nya aspekter av arkitekturen som ansvar mot miljö och människor. Det finns inget behov av mycket form-driven arkitektur eftersom vi har mycket tillfredsställande innehåll i arkitektur som kommer att dominera utseendet på alla byggnader. När vi behärskar ämnet hållbar arkitektur, kommer dess nya aspekter att bli en del av den totala gruppering av arkitektoniska discipliner. Så det kommer att påverka stil och form - jag gillar inte ordet stil och arkitektur för mycket, dock - och kommer att visa ett nytt innehåll i arkitektur och ger därmed upp ett stort nytt område också för formella aspekter av arkitektur.

Har arkitekter ett ansvar när det gäller hållbarhet och hållbar utveckling?

Definitivt ja. Arkitekter har ett ansvar. Med tanke på att vår byggda miljö svarar för ungefär 30% av vår energiförbrukning, är detta det största område i vår kultur och samhälle där vi kan påverka en hållbar utveckling.

Är uppropet om en Nödvändighetens arkitektur relevant?

Det är relevant och det borde finnas i allas tankar. Vi står inför en ny utveckling, en ny tid, där vår dagliga liv kommer att bli präglat av insikten om att planeten har begränsade resurser och att atmosfären inte längre klarar av den nivå av energislöseri vi har haft hittills. Varje initiativ, varje krav om en mera hållbar utveckling är nödvändigt och nyttigt.

Med tanke på bristen på resultat i under klimatmötet i Köpenhamn, har vi ont om tid att försöka ändra vår miljö?

Klimatmötet i Köpenhamn var en enorm besvikelse, särskilt med tanke på att vi under de senaste tre åren har förstört mera kapital än det skulle ha krävt för att ändra hela vår planet till en mer hållbar ekonomi. Nationell självupptagenhet och konservativa ekonomiska överväganden styr fortfarande politiken. Det är oansvarigt och dumt. Om inte vi bemästrar hållbarhet inom de närmaste åren blir kostnaden för framtida generationer odräglig och flertalet av världens länder riskerar att gå i konkurs.

Olof Thedin om Nödvändighetens arkitektur

2009-10-27T09:15:00.014+01:00

Olof Thedin, (Arkitektbolaget) är verksam i Småland och arbetar mycket med trä. Han har bland annat varit med och rita kvarteret Limnologen i Växjö, som har fått utmärkelse från Nationella Träbyggnadstrategien och Sveriges Träbyggnadskansli. Virserums Konsthall har ställt honom några frågor om Nödvändighetens arkitektur.

Vad betyder Nödvändighetens arkitektur för dig som arkitekt och samhällsplanerare?

Nödvändighetens arkitektur känns bara som en opportunistisk ordkombination. Att arkitektur är nödvändig ställer alla arkitekter upp på, men vad är nödvändighetens arkitektur? I uppropet står det: Nödvändighetens arkitektur är: ansvarsfull, omsorgsfull, hållbar, rättvis och öppen. Redan Palladio formulerade i mitten av 1500-talet: ”Vid varje bygge är det viktigt att aktgiva på trenne ting utan vilka ingen byggnad förtjänar att prisas. Dessa äro: nyttan, hållbarheten och skönheten.” Nyttan (ansvarsfull, rättvis), hållbarheten (hållbar) och skönheten (omsorgsfull). Varför behövs detta upprop? Vad är syftet? Vad är nytt i förhållande till Palladios mer än fyrahundra år gamla devis? Det skulle vara ordet öppen då. Vad menas med öppen i det här sammanhanget?
”Nödvändighetens arkitektur inbjuder till förändringar och dialog”. I vilket skede? I programskedet.
”Den är öppen för en mångfald av kulturella traditioner och berättelser och är det demokratiska samhällets fysiska uttryck”. Ännu en truism. Arkitekturen speglar väl alla samhällssystem, såväl demokratins som diktaturens. Eller?
”En byggnad eller stad är inte något man slutför, det är något man sätter igång.” Vad betyder det? Asplund satte igång Stockholms stadsbibliotek och så fortsatte Heike Hanada, efter den mest demokratiska process man kan tänka sig?
”Den arkitektur som är öppen för förändring och deltagande blir älskad och får ett långt liv.”
Den mest älskade arkitekturen är så älskad att den inte får förändras. Dessa byggnader sätter man stort Q på i detaljplanen, för att ingen skall kunna förändra dem varken invändigt eller utvändigt. Det mest aktuella exemplet är Stockholms stadsbibliotek, där man inte ens tillåter att man bygger nytt i närheten!
Så, vad betyder Nödvändighetens arkitektur för mig som arkitekt och samhällsplanerare? Att Palladios devis har återupptäckts av den som formulerat uppropet.

Vad är nödvändighetens arkitekturs största utmaning?

Att sprida insikten att god arkitektur bygger ett långsiktigt hållbart samhälle, medan det kortsiktiga vinstmaximeringen oftast leder till dålig arkitektur och resursslöseri.

Finns det i Sverige eller utomlands, exempel på vad man kan kalla Nödvändighetens arkitektur?

I Växjö pågår en process, ett samtal, som sakta lyfter denna ort till en bra plats att vara på. Pusselbit läggs till pusselbit och sakta utvecklas tätorten till en vacker levande stad. Nödvändighetens arkitektur är de viktiga pusselbitar i stadsbyggandet som lägger grunden för upplevelsen av helheten. Kanske är en av anledningarna till att Växjö blivit utnämnd till Europas grönaste stad att man satsar på bra hållbar vardagsarkitektur.

Fredrik von Platen om Nödvändighetens arkitektur

2009-10-26T12:36:00.007+01:00

Fredrik har varit generaldirektör i Boverket och sitter i styrgruppen för TRÄ 2010. Här ger han Virserums Konsthall sina reflektioner kring Nödvändighetens arkitektur.

Vad betyder Nödvändighetens arkitektur för dig som arkitekt och samhällsplanerare?

Vår bild av staden eller den lilla tätorten konstitueras i stor utsträckning av dess topografi, byggnader och de mänskliga verksamheter som bedrivs i och omkring byggnaderna. Nödvändighetens arkitektur kräver av oss som planerar, att vi tänker till och försöker finna platsens själ eller orten gener och knäcka dess genetiska koden. Vi kan göra det genom att använda oss av de redan befintliga fysiska och imaginära strukturer i staden och få korta transporter och förtätade mänskliga kontakter. Det vill till att, inom stadens gränser, bygga vidare på de resurser som finns och de redan gjorda investeringarna samt att undvika kontraproduktiva samhällsstrukturer.

Vad är Nödvändighetens arkitekturs största utmaning?

Kunskaper satta i system, hos dem som ska forma och förvalta byggnader och samhällen är den största bristen som inom samhällsbyggandet. Alla i samhällsbyggnadssektorn, inte minst arkitekten, ska vara pålästa och kunniga supportrar till byggherrar och politiker i en mängd olika frågor. Det kräver Nödvändighetens arkitektur. Det kan gälla miljö, ekonomi, teknik men också samhälls- och beteendevetenskaper.

Att bygga hus eller samhällen är inte en persons jobb utan ett teamwork och mer process än projekt. Kan arkitekten inta en ledande roll som bygger på kunskap är det bra, men då krävs det en väsentlig vidgning av den normala svenska arkitektens horisont.

Nödvändighetens arkitektur innebär att för mig att vi ska ta ännu större steg mot ett industriellt byggande och lära oss av den fasta industrins tänkande. Lean construction hushållar med den mänskliga arbetskraften och erbjuder sparsamma smarta lösningar samt minskar slöseriet.

Finns det, i Sverige eller utomlands, exempel på vad man kan kalla Nödvändighetens arkitektur?

Nödvändighetens arkitektur är inte glamorös och glassig, men kan kanske vara spektakulär i och med att den kan leda till oväntade resultat och lösningar som befriat sig från slentriantänkande.

För mig näraliggande exempel är återanvändning av byggnader för nytt ändamål där den befintliga byggnaden åternyttjas för verksamheter som inte gör våld på byggnaden, utan att dess egenskaper ”kammas medhårs”. Men verksamheten ska också passa in i sin omgivning. Vi har bra exempel på regementen som blir högskolor, en nedlagd flygflottilj med flygfält som blir ett logistikcentrum, panncentral med sina stora glaspartier som blir konsthall.

Nedlagda institutionsområden i anslutning till staden som omvandlas till bostads- och verksamhetsområden (t.ex. bostadsmässområdena BO93, H99 eller BO01) är svenska exempel på hur man inom stadens gränser erövrar staden åter.

Ett bra exempel, jag hört talas om, är utvecklingsprojekt i Botswana som bygger vidare på kunskap om byggnads- och bostadstraditioner som tar fasta på hållbara sociala strukturer i samhälle och familj och kombinerar det med beprövad robust teknik, lånad från industriländer, som hushållar med de ändliga resurserna, och undviker skogsskövling.

Livscykelanalyserande projekt där ekonomi och ekologi integreras finns det exempel på. Men här gäller det att skilja agnarna från vetet. Det förutsätter att investeringarna verkligen går att räkna hem och att miljöinsatserna är långsiktigt hållbara och inte ekologiskt pynt. Projekt av den här karaktären har alltid det goda med sig att alla lär sig något av det, dvs. om erfarenheterna tas till vara och blir lärande inför nästa process.

Radiointervju, Nödvändighetens arkitektur

2009-10-13T15:13:00.008+02:00

Intervju med Henrik Teleman, Claes Caldenby och Karin Bradley om Nödvändighetens arkitektur i programmet Nya Vågen på Sveriges Radio P1.

Klicka här för att höra hela intervjun

För en nödvändighetens arkitektur!

2009-09-29T10:41:00.006+02:00

Arkitektur svarar mot människans mest elementära behov. Den är skydd mot naturens krafter, men samtidigt också lust och lek. Arkitektur bildar gräns mellan natur och kultur, den är människans fotfäste i världen. Arkitekturen är en berättelse om människors liv och samhällens utveckling, om ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden.

I globaliseringens mediestyrda samhälle blir arkitekturen mer än någonsin konkurrensmedel och lokaliseringsfaktor. Den blir till ikoner vars syfte är att väcka sensation. Dålig stadsplanering och spekulation leder till ökade sociala klyftor, långa transporter och resursslöseri. Mänsklighetens byggande och boende är en av de främsta källorna till miljöförstöring och klimatpåverkan. Problemen är globala, liksom den finanskris som störtat världen i recession.

Arkitekturen står idag inför utmaningar lika stora som dem modernismen ställdes inför i början av 1900-talet. Den tänkande människan ser nödvändigheten att ta utmaningarna på allvar. Globaliseringen öppnar för nya lösningar, liksom en nödvändighetens arkitektur skapar nya möjligheter.

Nödvändighetens arkitektur är:

Ansvarsfull
Nödvändighetens arkitektur kräver insikter och yrkeskunnande. Den utgår från behoven, de nära och de avlägsna. Den tänker i arkitekturens många dimensioner och konsekvenser, även de som inte är omedelbart givna. I begränsningarna finns arkitekturens möjligheter.

Omsorgsfull
Nödvändighetens arkitektur är väl planerad och omsorgsfullt utförd. Den utvärderas noggrant. Planeringen tar tillvara erfarenheter, svarar mot människors behov, förankrar det byggda i dess omgivning och funktionen i det byggda. Omsorgen om detaljer och i materialval ger närhet åt brukarna och ger tid till delaktighet för de inblandade. Utvärderingen ger kunskap inför byggnadens fortsatta liv och inför framtida projekt. Eftertanke säkrar en långsiktig ekonomi.

Hållbar
Nödvändighetens arkitektur undviker kortsiktig teknik och kortsiktiga lösningar. Den strävar efter korta transporter, bygger på kretsloppstänkande och nyttjar förnyelsebara resurser. Nödvändighetens arkitektur innebär en långsiktig och förnyelsebar arkitektur, material återanvänds bäst där de redan finns i byggnaden. Arkitekturen måste hushålla med material, energi och människor.

Rättvis
Nödvändighetens arkitektur söker motverka sociala och globala klyftor. Den förhindrar segregation och slum genom att stimulera till delaktighet och utveckling i förorter och favelas. Den försvarar arkitekturen som allemansrätt och arkitekturupplevelsen som fri nyttighet. Samhället ska ge plats för alla människors vardag och fest.

Öppen
Nödvändighetens arkitektur inbjuder till förändringar och dialog. Den är öppen för en mångfald av kulturella traditioner och berättelser och är det demokratiska samhällets fysiska uttryck. En byggnad eller stad är inte något man slutför, det är något man sätter igång. Den arkitektur som är öppen för förändring och deltagande blir älskad och får ett långt liv.

Varför?

2009-09-29T09:53:00.013+02:00

Virserums Konsthall genomför sedan 2004 stora utställningar om träbyggnadskonst. I arbetet med nästa stora utställning som äger rum sommaren 2010 har hållbar utveckling som fenomen dykt upp överallt. Begreppet är så allmänt använt, att det riskerar att tömmas på sitt innehåll. Vi vill föra diskussionen om arkitektur, stads- och samhällsplanering bortom det omedelbara. Vi behöver er hjälp att göra det.

Hjälp oss att sprida diskussionen!
I och med detta upprops offentliggörande öppnar vi denna blogg, använd den. Debattera, skicka vidare uppropet! Det kommer också att spridas internationellt. På Virserums Konsthalls hemsida finns en engelsk översättning att ladda ner.

Virserums Konsthall vill visa Nödvändighetens arkitektur
Vi vill visa Nödvändighetens arkitektur. Skicka oss information; texter, ritningar och bilder på spännande projekt som passar med uppropet. Det kan vara byggnader, större projekt, stadsplaner. Projekten ska vara aktuella och genomförda de senaste fem åren. Men vi är också intresserade av planer, idéer och drömmar. (Projekten behöver inte innehålla trä, även om trä är ett naturligt val i vårt land.) Det kostar inget att vara med.

Hedersomnämnanden
Utställningen visas i Virserum 9 maj – 19 september, sedan går den ut på turné i Sverige, Norden och övriga världen. Till utställningen publiceras en katalog på svenska och engelska. En internationell arkitektjury kommer att dela ut tre hedersomnämnanden som bekantgörs i augusti 2010. Utställningen kommer att visas på Konsthallens andra våning, som är Sverige största konstrum.

Virserum september 2010
Henrik Teleman
Konsthallschef

MAILA Nödvändighetens arkitektur till: christian@virserumskonsthall.com